Jag insåg en sak vid middagen: som förälder tappar man all form av självrespekt. Plötsligt gör man saker man tidigare inte skulle drömma om.
Du lyfter upp ditt barn, sätter näsan mot dess arschle och drar in ett djupt andetag för att kolla om det är en bajsblöja.
Du äter saker som varit inne i ditt barns mun och vänt - och ler som en idiot i ett desperat försök att övertyga telingen att "jo, maten är visst god".
Du säger att du älskar löddriga, blöta så kallade pussar från telingen.
Och du har inte längre några spärrar när det gäller avkommans kroppsfunktioner utan babblar lätt på som en debil huruvida de senaste fekalierna påminde om skånsk grovsenap eller kanske Coleman's.
Jävligt sjukt egentligen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det verkar inte vara så stor skillnad jämfört med beteendet på jobbet?
Oj, gör ni sånt här på ert jobb!
Är det inom äldreomsorgen eller?!
Nej, det är ju inom mediebranschen. Men att trycka upp sin näsa i bossens rumpa är väl ändå att ta i...
Men det kanske genererar förmåner?!
Nej, inga förmåner. Bara arbetsredskap.
Skicka en kommentar